Nya KOS-MOS figuren bokad!

ÅH, jag är överlycklig att jag fick in en bokning på denna figuren alltså. Det är en ny figur på KOS-MOS från Xenosaga-serien. Det är bara det att hon hade en liten extra roll i Nintendo och MonolithSofts Xenoblade Chronicles 2.
Där hon fick en ny exklusive uppdaterad design, det är då denna designen som denna figuren baseras på. För de som vet så älskar jag ju Xeno-serien och KOS-MOS är en av mina favorit karaktärer någonsin. Så denna var jag tvungen att ha!

Äntligen bokad! Nu börjar den långa längtan & sparandet.

Visst är den lite dyr, men jag har ett par månader på mig att lägga undan lite i månaden innan den kommer. Den släpps nämligen inte förrän i Maj 2020, men hade jag inte bokat den nu så hade jag inte haft en chans att få henne sedan. Inte för överdrivna priser på eBay. Gick ju miste om både Pyra och Mythra figurerna från Xenoblade Chronicles 2 för jag inte hade råd just då, något jag ångrar att jag inte försökte lösa det ordentligare.

Är väldigt förtjust i denna designen. En bra hyllning till originalet.

Så nu blir det att lägga undan lite pengar varje månad till denna figur, blir ju absolut den dyraste figuren jag någonsin köpt. Tar emot lite att betala så mycket för formad och målad plast, men ack! Det är så vackert och så är det en av mina favorit karaktärer. Köper jag inte denna så kommer jag bara ångra mig något otroligt, så jag är väldigt glad att det är typ 8 månader kvar innan den släpps.

KOS-MOS är så kickass och vacker. <3

Vad jag hoppas att Xenosaga-serien en dag kan komma tillbaka på ett eller annat sätt, hade varit trevligt att se hela gänget få design uppdateringar. Man bara drömmer om hur de hade kunnat se ut idag om alla gick i KOS-MOS stil, så underbart det hade varit. Sedan fortsätter jag ju drömma om HD Remasters av hela Xenosaga Trilogin, om det någon gång sker så hoppas jag de lägger till denna designen i spelen som en bonus dräkt. Hoppas Bandai Namco en vacker dag låter oss få återuppleva serien.
För att inte nämna låta nya spelare få bekanta sig med serien.

New Rare Blades in Xenoblade 2

So I woke up this morning not feeling all to well, must have been something I ate.
But pretty quickly my queasiness turned into excitement. Because I woke up to news that we are getting two new Rare Blades. This Friday, the 27th! Oh happy days!
Well that in itself is good, but what really got me excited was that one of these Rare Blades are T-elos from Xenosaga Episode III! YEAH!!
More Xenosaga characters in Xenoblade. So happy with this news and I just love Kouichi Mugitani (CHOCO) artstyle so damn much. Really happy to see him getting more of his designs into Xenoblade 2. T-elos will be available to all who has finished the game and its said to have a pretty high rate of appearing in a Core Crystal.
I sure hope so, wouldn’t want another KOS-MOS grind on my hand.

T-elos is making an appearance! I Love CHOCO’s artwork.

The other Rare Blade that has been revealed is Poppi Buster. A clone(?) version of Poppi that any character can use. She is exclusive to those who buy or have bought the Expansion pass. This Poppi is a bit more yellow and seems to have an antenna on her head. Oh and right, she has her own freaking mech! Probably where the “Buster” part comes in!

Poppi Buster ready to SMASH!

Either way Poppi Buster is looking rather cool! Well at least the Nopon like mech is, she will be obtainable via a quest ingame. Man I’m so looking forward to getting back into this game again, it feels like it never stops giving.
I guess that’s why I’m having such a hard time to let it go. They also said they have finished voice recording for a new Rare Blade that will also be released, a bit unsure if it will be coming with this update or at a later date.
I sure do hope T-elos will be using the scythe in the artwork, really looking forward to add her to my group. Bring me more Xenosaga characters MonolithSoft and Bandai Namco, or even better. Bring me a Xenosaga HD Collection.

Lite fix i bokhyllorna, del 1

Idag har jag varit och köpt lite virke, tänkte jag skulle tillverka nya “hyllstoppare” eller vad man ska kalla dom. Ni som äger Billy bokhyllor från Ikea vet ju att de är djupa och samlar man på spel eller filmer så hamnar de långt in i hyllan. Om man nu ställer de helt in mot hyllplanen, visst man kan ställa de i kanten men det räcker man råkar komma åt och nudda det så ser det för jävligt ut.

Så har då gjort en simpel blockerare, som gör att djupet i hyllan är 14.5cm istället för 28cm. Vilket gör det mycket lättare att ställa allt fint och i ordning. Platsen som är kvar baktill kan man använda som förvaring av kartonger eller annat man kanske inte vill ha ståendes framme. Det är väldigt svårt att förklara detta, men när jag är klar med de imorgon så tänkte jag posta ett inlägg om de här. Med bilder och allt som visar hur jag menar. Om någon nu är intresserad av att se.
Hur som helst pillade jag lite med virket idag… … Ja, jag hör hur det låter… *host*…

Jag gjorde en litet hyllplan till mina samlings figurer, så att somliga kan stå lite högre upp och inte blockas bakom andra figurer.

Som ni ser är de två stora KOS-MOS figurerna i bakgrunden upphöjda och syns tydligare, än om att de skulle delat samma plan som Tales of-figurerna.

Det är en upprepning av hur min vän Hans, hjälpte mig med att göra hyllplan till mina Amiibo figurer. Kartong och silvertejp var det dock här!

Som ni ser här ser det rätt bra ut! Känns skönt med att ha tre plan att kunna ställa Amiibos på, alla får det utrymmet dom behöver och det blir fröjd i Amiibo-landet.
Jag skulle kanske ha väntat med detta inlägget tills allt var klart imorgon, men ville skriva något nu. Kände mig faktiskt lite på det humöret. Det är alltid trevligt det. Tankarna till att jag också gör detta är att rensa upp i mina bokhyllor, det har varit för mycket “skit” som inte skulle vara där. Nu får det fan vara slut med det, det är spelrelaterade saker, figurer och prydnads saker som skall vara där. Även ett hyllplan dedikerat till tidningar, men nu allt annat ska organiseras bättre.

Xenosaga III fyller 10år!!

För ett tag sedan firade Xenosaga Episode III: Also Spracht Zarathustra 10 år i japan, funderade på att skriva något då men tänkte jag väntar tills 10år jubileet för USA. Dessa 10 år har gått förbi väldigt snabbt, på tok för snabbt. Känner hur det vattnas lite i ögonen när jag tänker på att det är 10år sedan jag tog farväl till Shion och gänget. Det är alltid jobbigt att säga farväl till något som har påverkar en så mycket som Xenosaga-serien gjort mig och visst kan jag återse dem när jag vill. Det är ju bara att spela om spelen, men det tar ändå inte bort det faktum att det var “sista” gången man såg dem. För det kommer ju inga fler Xenosaga-spel, hur mycket jag och andra har önskat så är serien avslutad.

Sedan får man tycka precis vad man vill om Xenoblade Chronicles och Xenoblade Chronicles X men inget av de två spelen lever upp till Xenosaga för min del, speciellt inte när det gäller karaktärer och speciellt inte Xenoblade Chronicles X med sin fruktansvärda musik (i mitt tycke) de skulle låtit teamet som gjorde musiken till Xenoblade Chronicles fått arbeta med den i X också. Men nu är det inte det jag ska snacka om, så ignorera gärna det.

Xenosaga-serien är en av få spelserier som lämnat mig med så mycket diverse känslor, det är den serie som troligen påverkat mig mest. Inget jag trodde när jag såg första spelet för första gången i en SuperPlay tidning. Det är också en av få spelserie som jag någonsin har samlat på och något jag kände mig rätt stolt över då man kände sig rätt ensam om att gilla denna spelserie, speciellt om man nu bodde i Sverige.
Det är en sådan spelserie där alla huvudkaraktärerna verkligen talar till mig, alla har något tragedi som tynger dem. Som Ziggurat 8 (Ziggy) förlorade hela sin familj och begick självmord, dock blev han återupplivad som cyborg i framtiden. Hans mål är att förstöra allt som gjorde honom mänsklig han vill bli en komplett robot så han kan glömma allt som hände.

Sedan får man inte glömma seriens underbara musik som började i första spelet med Yasunori Mitsuda, men för min egna del blev mycket bättre i och med andra spelet när Yuki Kajiura kom in och började göra låtar till spelet. Det var då jag var helt hooked, med sånger om Fatal Fight eller She’s coming back blev jag så otroligt pumpad av energi, jag tycker hennes musik passar spelets stil mycket mer. Gillar naturligtvis Yasunori Mitsuda musik väldigt mycket också, men i detta fallet är Yuki Kajiuras musik ett steg högre i min bok. Sedan i tredje spelet så gjorde Yuki Kajiura all musik själv och det är ett av mina favorit soundtrack någonsin, så underbart. Gå ut på YouTube eller något och kolla upp soundtracken om ni vill höra något ut det, det är varmt rekommenderat!

Det är svårt att få i text vad jag känner för dessa spelen, jag vet bara att jag måste spela om dem när jag väl får tiden. Jag vill tillbaka till KOS-MOS och Shion, jag vill uppleva deras äventyr igen kämpa tillsammans med dem när de möter sina demoner. Vill se Rubedos galna bror Albedo igen och deras konflikt med varandra, vill se Margulis och Jin Uzukis fight från Xenosaga II igen. Vill se MOMO överkomma Sakuras skugga, återse den alltid lika mystika chaos och få återuppleva hans roll i allt det som sker. Att se Ziggy återfår en del av det han förlorat.
Se Shion växa och axla det öde som lagts på henne och att återigen få se KOS-MOS kicka röv som ingen annan! Känner en massa olika känslor när man sitter och tänker på detta, det virvlar runt i både huvud och hjärta. Jag små avslutar detta inlägget med en av mina egna personliga AMVs som jag gjorde för Xenosaga serien. Det är också en av mina favorit AMVs.


Jag hoppas få göra om denna videon en dag med HD-kvalité och nyare och bättre bilder, det är väl lite ett av mina evighets projekt. Det är lite av mina tankar om Xenosaga-serien, den berörde mig djupt och har fått mig i tårar både en och tre gånger. Jag kommer aldrig att glömma dessa spel, den resa som jag tog med karaktärerna. En önskan hade varit att jag hade fått uppleva spelen på nytt igen, glömma det man spelat och få bekanta om sig med alla igen.

Älskade spel: Xenosaga-serien

De som känner mig eller läst min blogg ett par gånger, vet att jag är väldigt förtjust i Xenosaga-serien. Det är en spelserie som snabbt blev min favorit, vilket är lite små lustigt då just det mesta som har med rymden och sci-fi i spel, tilltalar mig väldigt sällan. Men naturligtvis finns det alltid undantag och Xenosaga var verkligen ett sådant. Detta är min kärlek till Xenosaga-serien.

KOS-MOS

Mitt första möte med Xenosaga var via tidningen SuperPlay, dom hade ett reportage om spelet på en sådär 2-4sidor. Där fick jag för första gången se KOS-MOS och bilder från spelet. Texten lockade mig, bilderna fascinerade mig. Att det då var samma gäng som gjort Xenogears gjorde mig väldigt nyfiken, vid denna tiden hade jag bara testat Xenogears lite sedan tidigare men aldrig klarat det.
Men det hade redan väckt ett stort brinnande intresse för mig. Så i oktober 2003 köpte mina föräldrar Xenosaga Episode 1 till mig. Eller ja, jag beställde det och de betalade det. Naturligtvis hade man ett intresse för JRPG, så var man tvungen att ha en chippad/amerikansk PS1 eller PS2 för att ens kunna spela alla spelen. Det var så få JRPG som kom hit till oss i Europa och de som väl kom hit fick dåliga konverteringar. Så lika bra att köra amerikanskt hela vägen.

Människorna har förlorat Jorden och tvingats ut i rymden i hopp att finna ett nytt hem, låter lite bekant för somliga som spelat Xenoblade Chronicles X nu eller hur? ;)
Jorden försvann för att folk börja lusta efter makt med hjälp av Zohar, som är en mystik och kraftfull artefakt. Den blir helt enkelt förflyttad och ingen vet var den har blivit av, nu 4000 år in i framtiden söker människorna fortfarande sitt hem. Som har fått namnet Lost Jerusalem. Jag drar som sagt en väldigt lätt variant av storyn nu, bara så ni vet eller de som också gillar serien som jag inte klagar på mig.

Xenosaga gänget

chaos, Jin, KOS-MOS, Shion, Ziggy, MOMO & Jr.

Det är först när KOS-MOS vaknar och börjar sparka Gnosis röv som jag verkligen är fast i spelet. Det hela känns så otroligt grymt att jag bara sitter där, helt begeistrad och vet inte riktigt vad jag ska göra. Det var där och då jag blev små kär i KOS-MOS och även där hon blev min favorit kvinnliga spelkaraktär. Naturligtvis växte mitt tyckte för henne bara ju mer man får veta om henne och hennes bakgrund, som jag tycker är riktigt grym skriven. Men jag tänker inte yttra mig så mycket om den, så det mesta är spoilers och jag vill inte spoila något för någon som funderar på att spela spelen.

Jag är verkligen ingen person som gillar religion, men sättet som både Tetsuya Takahashi och Soraya Saga väver in religion i spelserien är underbart. Här tas det religiösa händelser och låter de utspelas med robotar eller liknande saker istället. Tyvärr kommer jag inte på ett bra sätt att skriva om just de delarna, men aldrig förr har religion varit så intressant för mig.
Musiken är också något som får mig att älska denna spelserie, första spelets musik görs av ingen mindre än Yasunori Mitsuda. Känd för bland annat Chrono Trigger, Shadow Hearts 1 & 2 och naturligtvis Xenogears för att nämna några.
Men för min del föll jag för musiken ännu mer i Episode 2 då Yuki Kajiura började göra musiken för spelserien. Hennes pampiga toner, fyllde mig med energi och gav spelet ett lyft musikaliskt för min del. Missförstå mig inte! Jag gillar Mitsudas musik mycket! Tycker bara att Yuki Kajiuras musik passar mer in i denna serie.

Några favoriter
Xenosaga 1: Song of Nephilim, Albedo, Battling KOS-MOS
Xenosaga 2: Fatal Fight, Jr. #4, Here she comes
Xenosaga 3: The battle of your soul, T-elos,

Jag skulle ju göra detta inlägg för att visa min kärlek för serien och det har väl inte kommit fram helt och hållet som jag ville. Svårt att få ut i skrift hur man känner, men det är få spel som påverkat mig som Xenosaga-serien har gjort. Den berörde mig verkligen djupt, med en grymt intressant story och intressanta karaktärer. Från den mystiska chaos, till den sinnessjuka Albedo och andra minnesvärda karaktärer. Xenosaga fick även en anime, som helt enkelt heter Xenosaga The Animation. Den funkar helt okej med att återberätta första spelets story och lägger till lite nya saker, det jag inte gillar med animen är dock karaktärs designen. Men det är en annan diskussion det.
Önskar som sagt jag kunde få till det bättre med hur mycket jag verkligen älskar denna spelserie, men ja detta är väl det bästa jag kan trycka ur mig just nu.
Förhoppningarna är att någon gång under året spela om serien och skriva om mina intryck då och se om något har ändrats.

Xenoblade Chronicles X avklarat

Då var årets första spel klarat. Körde igenom hela storyn och det tog mig 73timmar, det var länge sedan jag spenderade så mycket tid med ett JRPG. Men så var det bra i princip hela tiden också! Mitt största klagomål är att jag ville ha mer story, den som är där är bra, men den är lite tunn. Jag förväntar mig en del av Tetsuya Takahasi när han gör ett Xeno-spel.
Så än så länge för min del slår det inte Xenosaga på story fronten eller vad gäller karaktärer, men det är ju bara vad jag tycker.
Dock är Vandham grym som fasen och naturligtvis har spelet fler härliga karaktärer. Som Elma som jag verkligen gillar, ni som klarat spelet vet en av anledningarna.
Gillar också L som tusan, önskar han fick en större roll dock. Hans kommentar om Prones som Asscaves fick mig att skratta ordentligt.

Gänget redo att ta sig an en boss

Så även om jag inte tycker storyn levererar som jag hoppats så gör ju verkligen gameplayet det. Det har varit riktigt svårt att släppa spelet, för jag har haft så sjukt kul med det. Tiden har bara passerat. Kollade upp och en dag hade jag spelat i nästan 11timmar och det var en enda spelning. Så nu fattar jag lite mer varför folk fastnar i MMORPG. Så jag tror jag ska avvakta med Final Fantasy XIV, känner inte för att fastna i det träsket. Världen är stor och det finns hur mycket sidouppdrag och saker att göra, det känns som det aldrig tar slut. På gott och ont.

Musiken lever verkligen inte upp till vare sig Xenosaga eller Xenoblade. Det finns en del spå som är riktigt bra, men sedan finns det andra konstiga musik spår som jag undrar vad de ens har i spelet att göra. Väldigt förtjust i musiken som spelas i Sylvalum åtminstone, riktigt rogivande sång.
Det var roligt när man fick tag på sin första skell, mindre roligt att grinda en massa stålar för att köpa fler. Men man uppskattade dom rätt mycket när man väl hade dom. Så jo, det var rätt kul det också måste jag säga.

Helt klart ett väldigt bra spel att börja spelår 2016 med, måste jag verkligen säga.
Nu ska vi se vad det blir för andra godbitar att ta tag i. Nu blir det i alla fall en paus ifrån Mira. Hej då Mira och alla andra från White Whale! Vi ses igen i framtiden, ta nu och vila lite Calder (min karaktär). Det har du förtjänat.

Pepparkaks bakande

Idag har jag och min vän “Elden”, bakat lite pepparkakor. Det är väl inget speciellt med det, förutom att det är skoj. Men vi tycker om att köra ett litet tema på bakandet. Så utöver lite tv-spels relaterade kakor, så har årets tema varit rymden.
Passar ju bra nu när Star Wars Episod VII haft premiär. Den var grym för övrigt! Se den!

Naturligtvis finns det en liten speciell rymd relaterad sak son jag gillar, ser ni den och vad tror ni den kommer ifrån? En av mina favorit spelserier någonsin. ;)

Börjar redan tänka lite på nästa års tema. Då ska jag försöka tillverka ordentliga pepparkaksformar också. Det är i alla fall mina förhoppningar men vi får se, mycket kan hända på ett år.

Hur som helst var detta hur kul som helst och något jag verkligen vill fortsätta göra! Bryr mig inte så mycket om julen och så, men det var kul att baka och göra lite andra formar än de vanliga som brukar finnas. Så vi får se vad nästa års tema blir, men en sak är klar åtminstone för min del. Det kommer bli något mer tv-spels relaterat.